En period i mitt liv betydde Jungle en hel del.

En rubrik med häpnadsväckande, omtumlande nyheter!
Jaja, i fredagens SVD skriver Ülkü Holago om sin pappa som har koll på vad Jungle är/var för en musikstil (SVD är som vanligt sjukt sena med att lägga upp aktuella kolumnister tyvärr ingen länk). En kolumn som förutom att den fick mig att känna en positiv känsla till hur föräldrar bör vara, även fick mig att rota igenom mina Jungle-tolvor. Faan, sommaren 94 så var det bara Jungle som gällde för mig, i stort sett. Jag vet egentligen inte om mina studiokompisar var inne på det så mycket som jag. Krister gillade en del. Kanske mest för den avancerade produktionen. Annars var det mycket Garage House som var i fokus för oss. Men den sommaren och hösten...
Jag drog tillsammans med Sudden Ahldin i gång en klubb som hette Queen of Africa som jag tror anses vara STHLMs första Jungleklubb!? De som kände mig då och någon gång åkte med min bil (jag hade då en Nissan Sunny årsmodell 89) kommer nog i håg att det drällde av mixtapes i den, det var hundratals av dem. En hel del Jungle tapes kan jag säga. Detta inlägg har inte så mycket att tillföra alls, alltså ingenting, förutom att jag just insåg hur mycket jag tyckte att Jungle betydde för mig under en period. Speciellt grejer från Suburban Base. Visst, det var självklart de starka reggaeinfluenserna men det pratades även om inslag av Detroit Techno, de långa svepande accorden. Futuristiskt var känslan. Som tur var har man Youtube som hjälp i stället för att rippa själv. Den här får ge klang till det hela. Det är inte så svårt att räkna ut vilken musikgenre man lyssnar på när man hör den.