27 november 2007
Abicah Soul pushar saker framåt
Jag har tjatat en hel del om Abicah Soul förut. Nya låten "kuya" drar det till sin spets.
25 november 2007
17 november 2007
Tommy
12 november 2007
En riktig liten Soul-pärla
Blev en order till Juno idag.
Detta fina lilla stycke Soul slank med. Osunlade på 7" singel.
Baksidan är mörkare. Abstrakta rytmer.
Otroligt nice!
7 november 2007
Discogs löser mysteriet
Det är lika bra att ta det från början och den långa versionen:
Urminnes tider sedan närmare bestämt 1993 gjorde jag, Krister och John vår första 12". Vi bekostade den själva. Vi krängde den på olika skivaffärer runt om i stan. Glad i hågen drog jag även över till London med 150 stycken. Skulle hälsa på Mathias som precis börjat på St Martin, och passa på och kränga av ett gäng...."tunes". Det gick bra. Fick iväg en del på Unity, Black Market mfl. Fick även tips om ett distributions bolag - Great Assett. På måndagen i denna London-vecka drog jag och Mathias över till GA. Ville få dem att köpa resterande cirka 80 skivor. Vi blev invisade till Bossen av några, fortfarande sen helgens bravader, halv-E:ade snubbar. De jobbade med distributionen och det var ett jävla tjatter på dem. För att förstå situationen när jag och Mathias senare satt bakom ett sjukt stort murrigt gammalt skrivbord med en rödlätt, rejält sliten skivbolagsboss (typ han rapparen i Stereo MC's) kan man tänka sig Snatch, Lockstock.
Mathias hade följt med för lite stöd och hade redan efter ett halvår lagt till sig med en rejäl Cockney-dialekt. Bossen trodde till en början att Mathias var Engelsman. Såklart, det finns inte några andra på hela planeten än Engelsmän från London som har Cockney-dialekt. I hans värld. Efter en stund gick det upp för honom att Mathias faktiskt var Svensk!!! Och de bevingade ord han brölade ut, förvåningen i hans ansikte, nästan lite förbannad...
- A SWEDE WITH A COCKNEY ACCENT!!!??? (typ en liknande känsla som när man fick höra att E-type skulle få gå med i Skönhetsrådet)...Han köpte skivorna iaf och han gillade låtarna så mycket att han ville göra en skiva med oss. För enkelhetens skulle kunde vi behålla några av låtarna från den första men kanske komplettera med en ny låt. Det var bara att åka hem och snickra på en ny låt och sedan skicka över en DAT med alla låtarna. Dealen fick vi handskrivet på ett papper. Det kändes halv-skumt redan här men vad faan. Vi hade ju inte så mycket att förlora och för oss 20 någonting med endast house och rave i huvudet så var det perfekt.
Vi skickade över DAT:en med låtarna och ett par månader senare ramlade 3 White labels ner i lådan. Med våra låtar på. Och en sticker på papperpåsen som sa - Tiger 2.
Sedan hörde vi inte ett dugg mer.
Jag försökte ringa ett antal gånger men kom aldrig i kontakt med någon. Fick endast prata med någon sekreterare. Krister åkte förbi GA vid en London-resa något år senare. Det visade sig att de gått i kånken.
Tills nu.
Vi har självklart under dessa år undrat vad som hände med denna skiva. Gavs den ut under annat namn eller vårt namn? Hur många ex osv...
Nu har en holländare som kallar sig Burpie lagt in information på Discogs om en tolva som heter Percussions, Tiger 2 och gruppnamnet In-Side, alltså ett av våra alias vi proddade musik under. Och det viktigaste av allt - Det är Ron Bazelli som är producent på skivan. Ron Bazelli var något vi hittade på för att det skulle låta coolt. Typ Victor Simonelli som var en stor idol för oss just då.
Låtnamnen är också våra. Nu återstår bara att maila Burpie och be honom scanna in labeln.
Underbart skönt att få detta på plats...
Mathias är för övrigt fortfarande en cool kille, småbarnspappa som en själv numera och har ett nytt band i pop/rocksvängen - The Bell. De har precis släppt en skiva. Låten "I am history" är riktigt bra, kan gå långt
Urminnes tider sedan närmare bestämt 1993 gjorde jag, Krister och John vår första 12". Vi bekostade den själva. Vi krängde den på olika skivaffärer runt om i stan. Glad i hågen drog jag även över till London med 150 stycken. Skulle hälsa på Mathias som precis börjat på St Martin, och passa på och kränga av ett gäng...."tunes". Det gick bra. Fick iväg en del på Unity, Black Market mfl. Fick även tips om ett distributions bolag - Great Assett. På måndagen i denna London-vecka drog jag och Mathias över till GA. Ville få dem att köpa resterande cirka 80 skivor. Vi blev invisade till Bossen av några, fortfarande sen helgens bravader, halv-E:ade snubbar. De jobbade med distributionen och det var ett jävla tjatter på dem. För att förstå situationen när jag och Mathias senare satt bakom ett sjukt stort murrigt gammalt skrivbord med en rödlätt, rejält sliten skivbolagsboss (typ han rapparen i Stereo MC's) kan man tänka sig Snatch, Lockstock.
Mathias hade följt med för lite stöd och hade redan efter ett halvår lagt till sig med en rejäl Cockney-dialekt. Bossen trodde till en början att Mathias var Engelsman. Såklart, det finns inte några andra på hela planeten än Engelsmän från London som har Cockney-dialekt. I hans värld. Efter en stund gick det upp för honom att Mathias faktiskt var Svensk!!! Och de bevingade ord han brölade ut, förvåningen i hans ansikte, nästan lite förbannad...
- A SWEDE WITH A COCKNEY ACCENT!!!??? (typ en liknande känsla som när man fick höra att E-type skulle få gå med i Skönhetsrådet)...Han köpte skivorna iaf och han gillade låtarna så mycket att han ville göra en skiva med oss. För enkelhetens skulle kunde vi behålla några av låtarna från den första men kanske komplettera med en ny låt. Det var bara att åka hem och snickra på en ny låt och sedan skicka över en DAT med alla låtarna. Dealen fick vi handskrivet på ett papper. Det kändes halv-skumt redan här men vad faan. Vi hade ju inte så mycket att förlora och för oss 20 någonting med endast house och rave i huvudet så var det perfekt.
Vi skickade över DAT:en med låtarna och ett par månader senare ramlade 3 White labels ner i lådan. Med våra låtar på. Och en sticker på papperpåsen som sa - Tiger 2.
Sedan hörde vi inte ett dugg mer.
Jag försökte ringa ett antal gånger men kom aldrig i kontakt med någon. Fick endast prata med någon sekreterare. Krister åkte förbi GA vid en London-resa något år senare. Det visade sig att de gått i kånken.
Tills nu.
Vi har självklart under dessa år undrat vad som hände med denna skiva. Gavs den ut under annat namn eller vårt namn? Hur många ex osv...
Nu har en holländare som kallar sig Burpie lagt in information på Discogs om en tolva som heter Percussions, Tiger 2 och gruppnamnet In-Side, alltså ett av våra alias vi proddade musik under. Och det viktigaste av allt - Det är Ron Bazelli som är producent på skivan. Ron Bazelli var något vi hittade på för att det skulle låta coolt. Typ Victor Simonelli som var en stor idol för oss just då.
Låtnamnen är också våra. Nu återstår bara att maila Burpie och be honom scanna in labeln.
Underbart skönt att få detta på plats...
Mathias är för övrigt fortfarande en cool kille, småbarnspappa som en själv numera och har ett nytt band i pop/rocksvängen - The Bell. De har precis släppt en skiva. Låten "I am history" är riktigt bra, kan gå långt
Mountain People
De ingår nu i råmaterialet för en ny mix. Skall försöka dra ihop den i helgen.
Sjukt snygg label btw.
1 november 2007
Whizkids - återföreningen!
Var på middag med mina gamla studiopolare häromveckan. Förutom jag själv så var det Chrisdawhiz aka Bon-Krister, Johnny Jungle aka Johnny-lillbralla aka Ron Bazelli (återkommer till detta sistnämda viktiga namn i ett annat blogginlägg) plus värden för kvällen Pontus. Pontus var väl egentligen mest indirekt involverad i studion genom för-och efterfester. Men det blev ju en hel del så han får ingå för den här kvällen.
Kvällens samtalstema var "vem/vad/vilka dödade studion!?"
Många teorier var på tapeten. Jag tror själv att det var Krister och Mayday-Johans masstillverkning midi-converterboxar för 303:er. Krister håller säkerligen inte med mig. Andra teorier som for genom luften denna kväll var; härbärge liknande umgängesformer, svindyra digitalamixerbordet, byggandet av ett rum i rummet med flytande golv (typ en smärre stuga optimerad för ljudisolering som det tog ett helt jävla år att bygga), ölburkar i allmänhet mm.
I sann gammal studio anda kunde vi inte enas om någon av dem.
Kvällens samtalstema var "vem/vad/vilka dödade studion!?"
Många teorier var på tapeten. Jag tror själv att det var Krister och Mayday-Johans masstillverkning midi-converterboxar för 303:er. Krister håller säkerligen inte med mig. Andra teorier som for genom luften denna kväll var; härbärge liknande umgängesformer, svindyra digitalamixerbordet, byggandet av ett rum i rummet med flytande golv (typ en smärre stuga optimerad för ljudisolering som det tog ett helt jävla år att bygga), ölburkar i allmänhet mm.
I sann gammal studio anda kunde vi inte enas om någon av dem.
Skip Svenglish
From now on I will skip the Svenglish and stick to Swedish instead. Only until I change my mind again of course, maybe German next time. Thats one of the best the thing with your own blog. You can do whatever you want.
I will though keep my header.
I will though keep my header.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)